Låt oss prata mammahat
Jag är en sådandär mamma som alltid försöker visa respekt till omgivningen. Jag ammar väldigt diskret & bara för att inte störa allmänheten kan jag göra detta i en provhytt eller på resturangens toalett. Jag ger inte mitt barn riktig mat när vi är ute & om hon skriker i ett Kafé eller resturang, tar jag med mig henne & tröstar henne någon annanstans.
Så vart kommer detta mammahat ifrån? Är vi så olika vi mammor, visar inte alla lika mycket respekt som jag? Eller är det befolkningen som inte tål oss? Tar vi verkligen så mycket plats så att det stör? Vill de barnlösa att vi ska sitta inne & ruttna?
Så nu min fråga till er? hur ska vi komma tillrätta med detta "hat". För något måste vi ju ha gjort för att "tända elden". Har hört några skräckexempel & kan vi inte alla komma överrens om att aldrig göra så med våra barn.
- Byta blöjja på matbordet i en resturang
- Byta blöja på soffan brevid Kafé bordet.
- Försöka trösta våra barn om de skriker & inte ignorera det.
- Se till att barnen uppför sig på Kafè eller dylikt när de börjar förstå vad de gör.
Själv har jag inte tänkt på de utan barn är barn. de gråter, de låter helt enkelt och Gör Alva de så är de så. Jag kan inte mer än att försöka trösta henne. Tittar nån snett på mig för att hon låter högt så då får de göra det. Oftast de är de som inte själva som har barn som kollar konstigt på en och vad vet de om att ha barn, bara att inte bry sig.
Nej Sarah, alla mammor visar inte lika mycket respekt som du gör. Rättare sagt dom flesta mammorna visar faktiskt ingen som helst respekt alls. Sitt eget barn är det enda dom ser och det enda dom bryr sig om, ingen ting annat är ens värt att pissa på ens om det brann.
Jag har förståelse för att ett barn skriker och gråter (även om det retar mig till vansinne), skillnaden är var föräldrarna väljer att göra åt det. Oftast: ingenting alls. Det är deras barn, deras precious som skriker, och ingen annan har rätt att då tycka att det är jobbigt! Att gå en bit bort för att lugna ner barnet? Aldrig!
