sarahpaskota

Vet ni vad? Igår när vi alla tre satt i vardagsrummet & mös så hände det som vi alla har väntat på. Caeila tog sina första nio steg i rad. Vilken känsla & mitt hjärta hoppade nog över ett slag. Både jag & Alex applåderade vår lilla dotter & hon log med hela ansiktet som vanligt! Hon var så stolt över sig själv.

Efter ett tag så började jag & Alex diskutera, visst kan man väll säga att hon kan gå? eller kan man inte det? Vad tycker du? Men tillslut så kom vi fram till att den 27/10 - 2010 så tog Caeila sin första lilla promenad. Tre hundra sextio en dagar gammal.

Förövrigt så har Caeila blivit en mycket bestämd ung dam, hon springer jämt runt med sina böcker och kräver att mamma eller pappa ska läsa med henne. Hon snackar väldigt mycket. Men mer om det i ett års inlägget!

Caeila i sitt crib, väntar bara på att Benja ska komma hem i sin Merca!

Trött Caeila efter Pinglan date!

Oj oj oj vad det har hänt mycket den här månaden, hon växer så att det knakar! Utvecklingen går fort frammåt. Nu förtiden brukar hon sjunga med musiken som spelar i högtalaren, hon dansar & älskar att vinka åt folk. Hon har även börjat klappa händerna när man säger BRAVO, då sätter hon igång. Hon ger mig saker som hon inte får ha när jag säg tack tack. Humöret är dock nästan aldrig på topp, men det kan ha att göra med att hon bara sover 1,5 timme om dagen. Detta gör att Caeila har en period på dagen då hon är väldigt mammig & ska bara göra saker med mamma.

Nuförtiden drar Caeila storlek 80 - 86 & kan ha enstaka plagg i 74. Stor tjej alltså! Vi ska iväg till BVC för mätning & vägning idag, så återkommer med siffror! Caeila kan även gå med sin gåvagn hos mormor & morfar & om mamma håller i henne i en hand. EDIT: Caeila vägde 9920 g & var 74,5 lång!

Caeila har även slutat nattamma & sover nu hela nätter förutom nu, när hennes tänder är på G. Då är det mycket gråt & mycket pill med alvedon. Tre tänder på en & samma gång det är inte lätt. Så håll i er, snart kommer det utvecklas ett nytt leende hos Caeila.

Har ni tänkt på en sak? Att bebisar aldrig ser problem när det gäller deras utveckling utan de ser bara det stora hela & en lösning! Om min dotter inte kan göra en viss sak så försöker hon göra det på ett annat sätt. Tex om hon skall krypa under något exempelvis en stol för att få tag på sin napp på andra sidag & detta inte går så kryper hon runt istället. Hon lägger sig inte ner & börjar böla utan hon hittar lösningarna!

Vi vuxna människor ska kanske försöka anamma detta lite mer, se lösningar & inte problemen!

Det var länge sedan sm jag skev om Caeilas utveckling, det har ju hänt så mycket sedan sist. Missade ju det obligatoriska nio månaders inlägget. Så tänkte berätta lite!

 

Caeila & Alex sitter i bilen & myser! Alex har armen beskyddande över henne & Caeila studerar pappa Alexander tatuering. Hon gör ett lite ljud som nästan låter som woaw & pappa Alexander ser väldigt stolt ut! Det var ett sådantdär ögonblick som jag kommer ha med mig för evigt!

Tänkte skriva av mig en del, men gör det som en liten mini serie. Nu är vi iallafall hemma! Men mer om det imorgon!

 

Hittade en bra artikel om separationsålder & kände att jag ville dela med mig. För precis som det står så känner jag att dte är både mysigt & väldigt frustrerande! Så nu kan även ni ta del av den!

"Om din bebis visar tecken på oro när du är någon annanstans under dagen, kan denna oro visa sig ännu tydligare på natten. När bebisen vaknar och vet att du är i närheten, kommer den förmodligen att försöka få din uppmärksamhet. Det kan vara svårt att veta hur du ska hantera situationen -- hjärtat säger kanske att du ska ta bebisen i famnen och natta den i din säng, medan andra röster säger att det är att skämma bort och bara lägger grunden till dåliga vanor. Var inte alltför orolig över detta. Du skämmer inte bort ditt barn genom att då och då vara lite extra beskyddande, även om det kanske inte behöver ske varje gång det händer. När separationsångesten släpper, så kan du lära ditt barn att sova själv igen. Men om ni har en stor och alltid välkomnande familjesäng i er familj, kommer du ändå alltid att finnas till hands.

Ditt barns beroende av din närhet under den här perioden kan kännas både mysigt och frustrerande. En tvättkorg innehållande både bebis och leksaker, som enkelt kan flyttas från rum till rum, kan vara till hjälp när du behöver få saker gjorda."(källa: http://se.babycenter.com/baby/development/07mth/ )

Kändes skönt att få lite frågor besvarade!

Jag vaknar av att lillan skriker förtvivlat & jag tar henne genast i min famn. Jag ser hur hennes ansikte skrynklas ihop & bekymmer rynkan träder fram. Hon skriker till ännu en gång & jag säger med lugn röst: Caeila mamma är här, det är ingen fara. Jag ser hur hennes muskler slappnar av & hon pustar ut.

Detta händer ca fyra gånger per natt & tydligen är detta väldigt normalt:

"Drömsömnen anses vara viktig för att vi ska kunna "katalogisera" alla våra upplevelser och är extra viktigt för en bebis, som är stadd i snabb tillväxt och utveckling." (http://se.babycenter.com/baby/sleep/understanding/#6)

Känns som att dessa episoder inte kommer att sluta & tycker att det är väldigt jobbigt! Men men, det ända man kan göra är att trösta & försäkra henne att hon är trygg.

Hur är det med era barn? Antar att ni upplever liknande episoder, vad är era knep?

Tycker att det är väldigt svårt att ha rutiner med Caeila, om det inte är det ena så är de det andra. Tillväxtfaserna löser av varandra & när vi nu har fått in någorlunda rutiner så börjar de där tänderna komma & ställa till det. Suck. Vår dag ser ut ungefär så här:

10.00 gå upp för dagen, Caeila får gröt antingen ris eller mild havregröt.
10.00 - 12.30 leker jag & Caeila & sen får hon amma.
12.30 - 14.00 sover Caeila middag
14.00 - 16.00 Caeila får någon form av mat. Sedan drar vi oftast iväg på äventyr.
16.00 - 17.00 Får Caeila amma.
17.00 - 18.00 sover Caeila sin andra gång.
18.00 - 20.00 leks det.
20.00 - 21.00 får Caeila gröt & vi duschar eller badar.
21.00 - 22.00 försöker vi få Caeila att sova

Ibland avbryts dessa rutiner av att Caeila har en dålig dag eller att vi är borta. Men försöker alltid vara noga med att hon får mat när det är dags, samt att hon sover vid ungefär samma tidpunkter. Hur ser era rutiner ut? Har ni några tips? Är det så viktigt med rutiner? Vad anser ni? Nojjig mamma skulle behöva lite råd :D

Caeila premiärtur på gungan hände igår. Det var med skräckblandad förtjusning. Tror att hon kommer att älska det efter några gånger. Låter bilderna tala!

Caeila älskar majs, allt som ha med majs att göra är en hit. Det är ju i & för sig inte så konstigt då det är så sött! Vi har nu börjat med majskorn. Så att hon kan träna sitt pincett grepp. Det går sådär måste jag ju erkänna, men övning ger färdighet!

Caeila älskar sina strumpor så mycket så att hon bara måste äta på dem. De kanske smakar lite salt, vi fick ett par nya av snälla Vanessa när vi skulle hem eftersom att de ho hade på sig var dyblöta. Förövrigt börjar Caeila bli mer & mer rörlig. Hon kan vara på golvet ett tag & upptäcka nya saker. Hon tar sig från sittläge till krypläge själv utan att göra sig illa. Impressive!

Idag ställde jag ner Caeila säng till lägsta möjliga, vill inte riskera att jag vaknar en dag av en duns. En duns & ångesten över att man inte har gjort det tidigare. Lilltjejen börjar bli stor, när man börjar oroa sig för sådant!

Hon är väldigt fascinerad av dessa stängseln, var de verkligen där förut?

Caeila har blivit lite kär i gurka, hon älskar att sitta & tugga på dem. Ger man henne en hög så har hon minst två i munnen, samt en hel hög i tripp trapp stolen. For safe keeping. Men man måste dock hålla koll på henne så att hon inte biter av en liten bit & sätter i halsen. Men här kommer lite bildbevis!

 

Hinner inte skriva ett långt inlägg idag, men måste bara hylla min lilla plutta. Du är underbar, sötast & du är hela min värld. Du kräver ingenting förutom min kärlek & du gör mig & din pappa så lyckliga. Du är för det mesta glad & verkar älska livet. Du älskar att bada & skutta runt i din babygunga & det är inte ofta som du inte ler.

Du har nu funnits i sex månader & redan är livet otänkbart utan dig. Om något skulle hända dig så vet jag inte vad jag skulle göra! Så Caeila Mariarosa Paskota jag älskar dig!

Så hur gick det hos doktorn idag? Jo då, vi var där & de sa att de inte skulle ta några prover. De insisterade självklart på att jag gav Caeila för mycket mat & sa att jag bara skulle ge henne en matsked istället för två. Då säger jag, om jag nu ger henne denna matsked & hon spyr igen. Gör ni då testet? Ja, svarar hon.

Jahapp vad tror ni händer då? Jag ger henne två teskedar istället för en matsked & hon somnar ganska snabbt efter det. Efter ca 40 minuter vaknar hon & det första hon gör är & lägger en kaskadspya på mig. Skojar inte när jag säger att det var lätt 1 dl. Sedan fortätter hon att spy under en timme. Hulkar fram det liksom, . Nu ligger hon utslagen här i vardagsrummet, jag & Alex har bäddat på lammfällen. För att vi vill  inte att hon ska vara ensam!

Jag blir så trött på att läkarna inte kan lite på vad jag har att säga & ta mig på allvar. Att det inte är vanliga kräkningar & att det måste undersökas. Ibland funderar jag om jag hade blivit annorlunda bemött om jag vore 10 år äldre. För denna doktorn kollade på oss som att vi var bran. Det första hon sa var "Är det ni som är föräldrarna?" med förvånad uppsyn. Blir så jävla förbannad när de utsätter min tjej för sådana här saker!

Vill bara veta vad som är fel, för det skär i mitt hjärta varje gång det händer. Hennes kropp skakar & hon blir alldeles blek. Man vill ju bara skydda sitt barn & just nu är det sjukvården som hindrar mig! Ska ringa igen imorgon!

Caeila invigde idag sitt badkar, badkaret som vi har haft nere i förrådet & glömt bort. Hon tyckte det var riktigt roligt & plumsa i vattnet både en & två gånger.

Caeila älskar sin hoppgunga & kan vara i den i flera timmar. Bara man sitter med henne :D Fick en request från en kompis om att filma liltjejen i den, så here goes. Ber omursäkt för kvaliten, men har bara en mobilkamera.



Enjoy <3

Caeila har börjat ställa sig på knä & sedan försöker hon gunga sig framåt. När inte det fungerar så kör hon med störtdyk, dvs. att hon ställer sig på tårna & puttar sig framåt allt vad hon kan. Oftast träffar hon då nosen & börjar gråta. Hon kan nuförtiden också sitta själv, i allafall ett tag, tills hon blir trött. Tycker att tiden går allt för fort & det känns som att hon precis kom. Snart kommer hon tulta runt & gå helt själv.



När Caeila är i farten är det full rulle, det skall krypas, pillas, smakas, nypas & att sitta still i knät finns inte på kartan. Det får "tant" Jenni erfara!

Det är rätt många som har frågat mig varför vi valde namnet Caeila & hur vi väljer att utala det. So here goes:

När jag var gravid i fjärde månaden så bestämde sig jag & Alex oss för att gå på bio. Filmen som vi valde att gå på var Wolverine eftersom vi är X-men fjantar. Wolverines flickvän heter där Kayla & jag säger direkt till Alex "om det blir en tjej så ska hon heta Kayla". Efter filmen så diskuterade vi detta. Alex tvekade men jag stod på mig. Redan från början hade vi bestämt att han skulle få bestämma killnamn & jag tjejnamn. När vi tittade upp namnet så gillade vi inte stavningen, så vi satte oss & kollade på alternativa stavningar. Vi kom fram till stavningen Caeila som är inspirerat av det italienska språket.